lördag 12 januari 2013

Abbe.....

......den pratglada, charmiga grabben med sin STORA personlighet har blivit den värsta lilla mattegrisen någonsin!!
Så fort jag som är hans matte lämnar huset utan honom så sitter han i soffan och tittar ut genom fönstret som en liten spion och väntar o väntar.......(lite så har han gjort till o från hela tiden men inte så här mycket som nu)
Och nu på senare tid har han även börjat att sitta och gnälla till med jämna mellanrum medans man är borta......liksom att gå till ytterdörren och vrålstirra på den precis som han önskar att den ska öppna sig och man ska kliva in till honom.
-Vill faktiskt ha stenkoll på vad min matte gör!!
Detta är något han har börjat med den sista månaden och är bara här i vårt hus även om andra i familjen är hemma....hos mormormatten på dagarna är det precis som vanligt, ingen skillnad alls!!
Lite jobbigt känns det allt när han har blivit så här, måste vara stressande för honom tycker jag.
Förmodar att han förstår att det händer en del förändringar här hemma och det är inte lätt att tala om för en hund att man aldrig kommer att svika hans sida.......han kommer ju alltid att vara min följeslagare vad som än händer.
För en sak är då säkert: Abbe kom in i mitt liv för fem år sedan och hjälpe mig enormt mycket då jag inte mådde så värst bra, och jag är övetygad om att han kommer hjälpa även denna gång......älskar honom så!!

Sen har man ju denna goa hög av bruna vovvar som man bara inte kan låta bli att älska......deras gemenskap och framförallt trygghet de bjuder på betyder jättemycket....
De kan få en att glömma de mest jobbiga situationer när man t.ex tar dem med sig på en långpromenad eller nåt liknande....trots att det ibland råder snöstorm och ösregn ute!!
Man blir alltid lika glad över deras livsglädje som de konstant bjuder på!!




Vad jag ville med detta inlägg var bara att visa er alla hur mycket fyra dessa grabbar betyder för en just nu..........och för alltid!

/Matten!!

10 kommentarer:

Eva sa...

Du har ju skrivit något förut om hur känslig Abbe är för din sinnesstämning så jag blir inte det minsta förvånad. (Han vägrade agility om jag minns rätt)
Har ju också förstått hur nära ni 2 står varandra.
Gissar att hans "olycklighet" går över när han märker att livet trots allt "ramlar på".
Brunishögen är helt underbar!!!
PUSS till allihop!

Emma o Malte sa...

Håller med Eva, minns också det inlägget du skrev förra vintern!
Han känner väl av dina känslor och vill vara nära sin matte!
Och den där bruna högen är ju bara sååååå underbar!
Stor kram till er alla!

Britt Marie o Rudi sa...

Abbe verkar vara ett riktigt stöd nu när det är jobbigt hos er. Härligt! Och härlig är den bruna högen absolut!

Ludde sa...

Klart att Abbe känner hur du mår! Det gör nog bruna snygghögen också även om dom inte säger det lika tydligt. Om jag fattat rätt så är Abbe den som oftast pratar både högt och mycket... Kramis!

BeritElisabet sa...

En Abbe och en brun hög - gott att ha när annat i livet kärvar!

Sandra sa...

KÄRLEK!!!!! styrkekramar i massor till dig!

Carina sa...

Tror att han och TIndra har en enorm likhet där o de är ju släkt =) hon är också superkänslig för min sinnestämning. Sen tänker jag på Abbe var gång Caspian pratar på. De grabbarna hade nog haft en del att tala om fniss. Kramen till er alla

Jenny o Brio sa...

Vovvarna förstår mer än man tror, det tror jag! Abbe kommer nog att bli som vanligt igen.

Elon och Linus matte sa...

Men vad har hänt ?? Hur som helst, så är hunden människans BÄSTA vän, så är det bara. Kramar från mig Carola

Anna, Kompis o Daisy sa...

Det är samma med min Kompis (också 5 år). Vi kom in i varandras liv när vi båda hade det svårt, så vi har nog kommit varandra extra nära. Tror som Eva ovan att han känner av din sinnesstämning (vad det nu än är som händer i ditt liv just nu) och känner ett behov om att vara nära och stötta. Det tycker kanske han är hans uppgift?

Ja, vad skulle vi göra utan våra älskade hundar?! "Hundar är inte hela livet, men det gör livet helt." Stämmer så bra tycker jag! :)